Sparar du för lite, eller kanske till och med för mycket? Det finns faktiskt enkla riktlinjer som kan hjälpa dig spara rätt mängd varje månad. Hur mycket du bör spara beror på din inkomst, dina mål och din livssituation. I den här artikeln går vi igenom tumregler som ekonomer rekommenderar, hur du anpassar sparandet efter din ekonomi och vilka misstag du bör undvika.
Vad är ett rimligt belopp att spara?
Ett vanligt riktmärke som ofta lyfts fram av privatekonomiska rådgivare är att spara minst 10 procent av din nettoinkomst varje månad. För vissa kan det låta mycket, för andra ganska lite. Det viktigaste är att skapa en rutin där sparandet sker automatiskt och regelbundet.
Att förstå sina sparmål och hur mycket som krävs för att nå dem är en förutsättning för att hitta rätt nivå. På omprivatekonomi.se finns konkreta tips för att komma igång med sparandet, oavsett om målet är en buffert, pension eller investering.
Det finns olika sätt att tänka kring hur mycket man ska spara. Här är tre vanliga modeller:
- Procentregeln: Spara 10 till 20 procent av lönen efter skatt
- 50 30 20-regeln: Fördela inkomsterna i tre delar – 50 procent till fasta kostnader, 30 procent till nöjen och 20 procent till sparande
- Målbaserat sparande: Spara utifrån specifika mål, till exempel 1000 kronor i månaden till en resa, 500 till buffert, 1000 till investering
Det viktigaste är inte exakt vilken metod du väljer, utan att du har en tydlig plan och håller dig till den.
Anpassa sparandet efter din ekonomi
Om du har låg inkomst kan det vara svårt att spara 10 procent. Då kan det vara bättre att spara ett mindre belopp regelbundet än att försöka spara mycket vid enstaka tillfällen. Konsistens är nyckeln.
För dig med högre inkomster kan du tvärtom spara en större andel av lönen och på så vis snabbare nå större ekonomiska mål. Då kan det också vara aktuellt att börja investera delar av sparandet för att få pengarna att växa över tid.
Exempel på hur du kan anpassa sparandet:
- Sätt upp en budget där sparandet är en fast post
- Öka sparandet när lönen ökar eller utgifterna minskar
- Använd autogiro för att alltid spara direkt när lönen kommer in
Vill du få hjälp med att lägga upp en plan kan du med fördel läsa guiderna på omprivatekonomi.se där du får både struktur och inspiration.
Spara för olika mål
Dina mål styr hur mycket och hur länge du behöver spara. Några vanliga typer av sparande är:
- Buffertsparande: För oförutsedda utgifter som bilreparation eller tandläkarkostnad. Ett riktmärke är att ha två till tre månadslöner på ett lättillgängligt konto.
- Kortsiktigt sparande: Till exempel en semester, en ny dator eller ett körkort. Här kan sparhorisonten vara 6 till 24 månader.
- Långsiktigt sparande: Exempelvis till pension, bostad eller barnens framtid. Här kan man ta högre risk och investera i fonder eller aktier.
Det är inte ovanligt att ha flera parallella sparmål med olika tidsramar. Då kan du med fördel dela upp pengarna i olika sparkonton eller investeringsportföljer.
Vanliga frågor och svar
Hur mycket bör jag ha i buffert?
Ett bra riktmärke är två till tre månadslöner. Har du oregelbunden inkomst, eget företag eller många fasta kostnader kan det vara klokt att ha en större buffert.
Vad gör jag om jag inte kan spara 10 procent av min lön?
Börja med ett mindre belopp. Det viktigaste är att skapa en rutin. Även 100 kronor i månaden är bättre än inget alls, och summan kan höjas över tid.
Ska jag spara eller investera mina pengar?
Det beror på ditt mål och din tidshorisont. Buffertsparande ska vara lättillgängligt och tryggt. Långsiktigt sparande kan investeras för att växa mer över tid.